Att förstå risken för vibrationsskador är viktigt för både arbetsgivare och arbetstagare i många branscher. Denna typ av skada kan uppstå vid långvarig användning av handhållna vibrerande verktyg och maskiner, och kan leda till allvarliga hälsoproblem. I detta blogginlägg ska vi fördjupa oss i standarden ISO 5349 och en systematisk kunskapsöversikt publicerad av Nilsson et al 2016, för att utforska risken för vibrationsskador, särskilt vita fingrar (sekundär Mb Raynaud) och neurosensoriska skador.
ISO 5349 Standarden
ISO 5349 är en internationell standard som används för att bedöma risken för vibrationsskador från handhållna verktyg och maskiner. Enligt denna standard beräknas att cirka 10 % av personer som utsätts för vibrationer riskerar att drabbas av vita fingrar efter 10 års exponering vid en vibrationsnivå på 2,5 m/s². Vita fingrar, eller Mb Raynaud, är en tillstånd där blodflödet till fingrarna minskar, vilket kan leda till färgförändringar, smärta och i värsta fall vävnadsskador.
Kunskapsöversikten av Nilsson et al 2016
Forskningen som presenteras av Nilsson och kollegor ger en djupare inblick i hur vibrationsexponering påverkar kroppen. Deras systematiska kunskapsöversikt visar att det finns en skillnad i hur snabbt vaskulära och neurologiska symtom utvecklas vid långvarig exponering för vibrationer.
Studien sammanställde resultat från 25 studier om vaskulär symtomutveckling över 40 yrkesgrupper och 17 studier om neurosensorisk symtomutveckling över 21 yrkesgrupper. Resultaten visar att vid en hög daglig exponering, motsvarande dubbla gränsvärdesnivån på 10 m/s², uppnår en 10-procentig prevalens av Raynauds syndrom efter endast 6 år, medan en motsvarande prevalens för neurosensoriska skador uppnås redan efter 2 år.
Vad betyder detta?
Resultaten från denna forskning understryker vikten av att arbetsplatser aktivt arbetar för att minska exponeringen för vibrationer. Den snabba utvecklingen av neurosensoriska skador visar att även kortare perioder av hög exponering kan vara skadliga. Det är därför viktigt att arbetsgivare och arbetstagare är medvetna om riskerna och vidtar åtgärder för att skydda sig, såsom mäta vibrationerna, införa regelbundna pauser, och investering i verktyg och tillbehör som producerar lägre vibrationsnivåer.
Det är också viktigt att hålla händerna varma och så fort du får en paus, masserar händerna och fingrarna för att öka cirkulationen.
Slutsats
Sammanfattningsvis visar forskningen en tydlig risk för både vaskulära och neurosensoriska skador vid långvarig exponering för vibrationer. Det är avgörande att denna kunskap leder till praktiska åtgärder på arbetsplatser för att minska exponeringen och skydda arbetstagarnas hälsa. Genom att följa rekommenderade riktlinjer och standarder som ISO 5349, samt genom att hålla sig uppdaterad med den senaste forskningen, kan vi bidra till en säkrare arbetsmiljö för alla.
Källor:
- ISO 5349 Standard
- Nilsson T, et al. (2016) Systematic review of the health risks related to occupational exposure to vibrations.